Piratkopieringens effekt på musikindustrin

Källa: Pixabay

Att sätta sig ner och lyssna på ett helt album från början till slut är numera en gammalmodig företeelse. Nuförtiden är vi vana vid att kunna välja ut våra favoritlåtar från olika artister och sedan lyssna på dem när och var vi vill.

Att tacka för mycket av detta förändrade beteende har vi alla de sätt (lagliga och olagliga) som vi numera kan använda för att lyssna på musik helt gratis. Men hur har piratkopieringen av musik och våra ändrade lyssningsmönster kommit att påverka musikindustrin i stort?

Den digitala eran

När internet blev tillgängligt för allt fler dök det snabbt upp många olika sätt att ladda ned musik. Den tidiga digitala eran kan närmast jämföras med ett laglöst vilda västern där inga klara regler för nedladdning och delning av film och musik, kopiering av spel och spelande på online casino fanns.

Det nya komprimeringsformatet MP3 kom under denna tid att bli synonymt med illegalt nedladdad musik. Den tidigaste varianten var sidor med bibliotek av piratkopierad musik som det ökända MP3.com. Dessa sidor blev dock ofta snabbt stämda av skivbolag och andra aktörer och även om nya sidor ständigt dök blev det snabbt klart att detta inte var ett långsiktigt hållbart alternativ för de som ville ladda ner grattis musik.

Som ett alternativ till piratsidorna dök nu olika typer av program för delning av filer i så kallade Peer to Peer (P2P) nätverk upp. Program som Limewire, Kazaa, DC++ och Napster blev nu musikbranschens fiende nummer ett. Dessa tjänster var svårare att stänga ner då de inte själva lagrade eller tillhandhöll någon piratkopierad musik utan endast var en plattform där användare kunde dela sina egna bibliotek och ladda ner från andra användare.

Som en sista vidareutveckling av detta koncept kom de så kallade torrentsidorna med en av nätets mest ökända sidor the Pirate Bay i spetsen. Här satte tekniken ytterligare käppar i hjulet för lagstiftningen då filerna varken är centralt lagrade eller laddades ner från en enskild användare.

Streamingteknologins intåg

Med så många sätt att ladda ner musik helt gratis kan man undra varför någon skulle vilja betala för musik längre överhuvudtaget. Det visade sig vara ett problem för musikindustrin då försäljningen av CD-skivor gick ner drastiskt under 2000-talet.

Allt eftersom att bandbredden och teknologin tillät det visade dock den nya streamingteknologin ett nytt sätt att få lyssnare att betala för musik. Streamingtjänster som Spotify lyckades genom reklamfinansiering och prenumerationsplaner få konsumenter att betala för något som de via piratkopiering kunde få tillgång till helt gratis. För vanliga användare har dessa tjänster lyckats bli populära genom att erbjuda en betydligt bättre upplevelse än illegala alternativa genom att erbjuda bland annat sökbara bibliotek, spellistor och tips på nya artister.

Hur har musikbranschen påverkats?

Många gånger under utvecklingen av den nya digitala teknologin har skivbolag och andra aktörer inom musikbranschen uppmålat en dyster bild av hur den har påverkat lönsamheten för skivbolag och musiker.

En framtid där allt färre betalar för musik har utmålats och man menar att detta tvingar skivbolag att skära ned både på personal och på promotion och royalties för sina artister. I slutändan menar man att detta skulle kunna leda till att lönsamheten går ner så pass att det inte längre kommer att vara möjligt att släppa kommersiell musik.

Men dessa dystra prognoser till trots verkar det knappast som att vi ser en musikbransch som ligger på dödsbädden. Samtidigt som försäljningen av musik på fysisk media som skivor har minskat har de nya streamingtjänsterna gett musikbranschen en ny inkomstkälla. Lägg till detta att samtidigt som skivförsäljningen minskat har mängden besökare till konserter och festivaler ökat samtidigt som biljettpriserna till stora artisters konserter även har stigit betydligt mer än inflationen. Många studier har också visat att de som laddar ner stora mängder film och musik illegalt samtidigt också lägger betydligt mer pengar på saker som konsertbesök och biobiljetter än genomsnittliga konsumenter.

För mindre och oetablerade artister har också internet gett helt nya möjligheter att nå en publik. Även om det är svårare än någonsin för en oetablerad artist att få kontrakt från ett större skivbolag kan man via tjänster som YouTube, Soundcloud och Spotify nå lyssnare från hela världen. Somliga artister som byggt sin karriär på detta vis väljer bort de stora skivbolagen även när de har börjat uppvaktas av branschens jättar.

Så ska vi försöka summera det hela så ser det knappast ut som att musikindustrin kommer att dö ut på grund av illegal fildelning och piratkopiering av musik. Personer som brinner för att skapa musik kommer även i framtiden att hitta sätt att spela in sin musik och nå sina lyssnare och musikkonsumenter kommer på ett eller annat sätt att betala för deras musik. Vad som dock är sant är att internet och den nya teknologin för alltid har förändrat förutsättningarna för musiker och hela musikbranschen och istället för att försöka vrida klockan tillbaka kommer skivbolagen att vara tvungna att anpassa sig till de nya förutsättningarna.